Dataförlust och driftstopp är två av de mest kostsamma händelserna som kan kosta ett företag. I lokaler med hög skyddsklass som innehåller extra känslig eller värdefull utrustning installeras ofta fast gassläckningssystem som aktiveras automatiskt i händelse av brand eller brandgasutveckling. Lokaler som exempelvis serverhallar, kraftverk, övervakningscentraler, militära anläggningar och liknande. I dessa fall måste speciella anordningar för tryckavlastning arrangeras i form av inertgasspjäll.
Vid detektering av brand eller brandgas pressas inerta släckgaser under högt tryck in i det skyddade rummet via ett dyssystem. Gasen sänker snabbt syrehalten i luften och vid tillräcklig koncentration av släckgas slocknar branden i lokalen.
När släcksystemet löser ut måste lokalen tryckavlastas eftersom det kan uppstå skador på byggnadskonstruktionen på grund av tryckökningen. I samband med utlösning har inertgasspjället till uppgift att säkerställa sådan tryckavlastning i lokalen. Spjället öppnar därför tillfälligt för att tryckavlasta brandrummet och stänger därefter för att bibehålla släckgaskoncentrationen i rummet. Hagabs inertgasspjäll är försedda med en drivenhet som gör det möjligt att kalibrera dem i förhållande till trycket i släcksystemet.
Videon nedan visar på ett enkelt sätt hur fasta gassläckningssystem tillsammans med våra inertgasspjäll agerar vid brand.
Ett släcksystem skyddar enbart lokalen den är monterad i. Därför är det viktigt att man i första hand säkerställer känsliga lokaler, så att inte brand- och brandgas kan tränga in om brand skulle uppstå i angränsande utrymmen. Om branden har uppstått i den skyddade lokalen, är det naturligtvis lika viktigt att släcksystemet är rätt dimensionerat och att det fungerar på ett tillfredställande sätt. I båda fallen medverkar inertgasspjällen som en viktig del i helhetslösningen. I normalfall står spjället i stängt läge och skyddar därmed lokalen från brand i angränsande utrymmen.
Inertgaser kan de användas i bemannade utrymmen då de är ofarliga för människor vid brandsläckningskoncentrationen.
